Om asfalt

Asfaltgrus (AG): Är en asfaltsblandning med mycket sten och lite bindemedel som ofta utgör bärlagret.

Asfaltbundet bindlager (ABB): Används oftast som mellanliggande lager mellan AG och slitlager.

Tät asfaltbetong (ABT): Används till allt från garageuppfarter till vägar och gator.

Stenrik asfaltbetong (ABS): Används som slitlager på högtrafikerade vägar.

VAD ÄR ASFALT?

Asfalterad vägyta

Asfalt består till huvudelen av krossad sten i olika storlek beroende på vad asfalten ska användas till och ett bindemedel, vanligtvis bitumen. Det är bitumen som ger asfalten dess svarta färg. Asfalt eller asfaltsbetong är det vanligaste materialet för vägbeläggningar i Europa.

Asfaltens egenskaper

Beroende på hur och var asfalten ska användas, blandas massan i olika proportioner med olika tillsatser och med olika storlek och kvalitet på den krossade stenen för att få fram önskade egenskaper. Om det är mycket trafik, och en stor mängd tunga fordon som ska köra på vägen, behöver massan vara slitstark och styv för att inte deformeras under fordonshjulens tryck.

Asfalten måste också kunna vara tillräckligt flexibel så att det inte bildas sprickor när den utsätts för olika väder, temperaturer och tryck. Andra faktorer som t ex behov av bullerreducering och vattenavrinning påverkar vilken blandning man använder för olika lager av asfalt och om ytan ska slipas.

Asfaltens historia

Asfaltsliknande vägbeläggningar kan spåras till flera hundra år före vår tideräkning, men det som vi skulle kalla asfaltsvägar började läggas i Europa först under andra hälften av 1800-talet när industrialiseringen ställde större krav på dugliga transportvägar. Här i Sverige fick vi vår första asfalterade väg i Stockholm 1873, men det skulle dröja ända till 1950-talet innan vi fick vi ett mer omfattande vägnät över hela landet som var asfalterat.  

Kallblandad asfalt

Kallblandad asfalt får man genom att lösa upp bitumen i vatten tillsammans med tvål. Därefter blandas lösningen med stenmaterial. Efter att den kallblandade asfaltsmassan lagts ut börjar vattnet att avdunsta och försvinner så småningom och lämnar kvar en asfaltsyta. Tekniken med kallblandad asfalt används mest till mindre lagningar och på vägar med låg trafik.

Asfalt innehåller inte tjära

Många förknippar asfalt med tjära, men tjära används inte längre i Sverige som bindemedel i asfalt. Sedan 1975 används istället bitumen vid asfaltstillverkning. Bitumen är en produkt som man får när man destillerar bergolja. Tjära däremot är en biprodukt från kolframställning och användes tidigare som bindemedel

Asfaltstillverkning

Produktionen av asfalt sker i en asfaltanläggning. Vanligen är det en fast anläggning men mobila anläggningar finns också. När man gör asfalt blandas stenkross med bindemedlet bitumen och hettas upp till någonstans mellan 150 och 180 ° C. Den färdiga asfaltsmassan består till ungefär 95% av krossad sten och 5% bitumen. Den färdiga asfaltsmassan fraktas sedan ut till anläggningsplatsen där den läggs ut och plattas till med vält.

Asfalt håller länge

Förutsatt att asfaltsmassan är rätt komponerad och utlagd med korrekt förarbete kan en asfaltsyta hålla länge. Den avgörande faktorn är givetvis hur mycket slitage ytan utsätts för i form av tung trafik. För tungt trafikerade vägbanor behövs en ett kontinuerligt underhållsarbete där man fräser bort ett par centimeter av toppskiktet och lägger på ett nytt lager asfalt efter 6-10 år. För ytor som inte trafikeras hårt som t ex cykelbanor garageuppfarter kan ytan hålla i gott och väl 20-25 år.

Vad kostar asfalt?

Priset för att lägga asfalt påverkas av flera faktorer. Förutom mängden asfaltsmassa och kvaliteten på den påverkas priset av hur långt den ska transporteras, hur mycket maskiner som måste användas för att lägga ut den och hur mycket förarbete som måste göras innan asfalten läggs ut.

Asfalt och mijö

Asfalt är 100% återvinningsbar. Vid underhåll av vägar är det vanligt att man fräser bort det översta lagret av vägytan och att den sedan tas till asfaltsverket där den hettas upp och blir till ny asfalt. På det sättet går ingen gammal asfalt till spillo. Vid tillverkning av asfalt bildas rökgaser med stoft och kolväten, som vi naturligtvis inte vill släppa ut i luften. Därför är moderna asfaltsanläggningar försedda med effektiva filter för att minimera utsläpp.

Har du frågor om asfalt?

SJU FÖRDELAR MED ASFALT

asfalt

Asfalt är det vanligaste materialet vid vägbyggnad idag. Asfaltens egenskaper när det gäller ekonomi, komfort, tålighet och livslängd gör den till det givna valet på de flesta vägsträckor i vårt land.

1. Asfalt är billigt

En asfalterad yta är avsevärt mycket billigare än att lägga sten på den samma. Om det handlar om en uppfart går det lätt att räkna ut en ungefärlig kostnad eftersom asfalteringskostnad anges per kvadratmeter.

För alla hemmafixare är det naturligtvis en nackdel att det är svårt att asfaltera sin garageuppfart själv men även om du tar hjälp av en asfalteringsfirma så blir kostnaden låg utifrån den förväntade livslängden på uppfarten.

Grus kan visserligen vara billigare på kort sikt men tänk på att det kräver underhåll i form av påfyllning, krattning och inte minst ogräsrensning. Problem med ogräs är också vanligt vid sten- och plattlagda ytor.

2. Asfalt håller ogräset borta

Problemet med ogräs är vanligt vid sten- och plattlagda ytor där ogräs som trängt upp mellan plattor kan vara svårt att få bort och kan få plattorna att flytta sig.

3. Asfalt behöver inget underhåll

Asfalt har också den stora fördelen att den saknar skarvar och fogar. Det gör att trycket från fordon fördelas jämnt över ytan på ett optimalt sätt vilket minskar risken för skador på vägytan. Väljer du asfalt får du ett motståndskraftigt material som inte behöver underhållas.

4. Asfalt är enkelt att hålla rent

Alla fordon från barnens cyklar till familjens bil tar sig fram lika smidigt och lätt på en asfalterad yta. En asfalterad yta är dessutom enkel att hålla ren. Det går lätt att spola bort grus och lera med en vanlig vattenslang eller med högtryckstvätt.

Grus har en förmåga att följa med skorna in i huset eller ut på tomten. Grus som hamnar på gräsmattan kan vara ödesdigert för din gräsklippares känsliga blad. Även när du kör över gruset med bilen kan det sprätta iväg och i värsta fall skada din bil.

Grus kan också täppa till i brunnar och kräver dessutom underhåll i form av påfyllning, krattning och inte minst ogräsrensning.

5. Asfalt är hållbart

Asfaltering ger en slät och jämn yta som inte kräver något underhåll och har en lång livslängd. Den jämna ytan är också lätt att ta sig fram på för t ex funktionshindrade som är beroende av släta fasta underlag.

Asfalt är likadant i alla väder och står emot såväl höststormar som tjällossningar, (förutsatt att den är korrekt lagd), och är mycket slitstark under lång tid.

Speciellt om ytan lutar är asfaltering att föredra framför grus och sand eftersom de senare gärna följer med nedåt vid t ex kraftiga regnväder.

6. Asfalt är återvinningsbart

Den mesta av asfalten som läggs i dag består av till viss del av återvunnen asfalt. Vanligtvis består den av material från en gammal sliten vägbana där ett par centimeter av toppskiktet har frästs av. Den avhyvlade asfalten fraktas sedan till ett asfaltsverk där den hettas och blir till ny asfalt.

7. Asfalt är snyggt

Meningarna går säkert isär om det estetiska i en asfaltsyta. Många skulle nog hävda att det inte är det snyggaste materialet medan andra skulle se en skönhet i den släta, svarta ytan.

I de flesta miljöer kommer dock en asfalterad yta att se högst neutral ut och inte sticka ut som något speciellt.

UTLÄGGNINGSMETODER

Underhållsarbete

Asfaltering av en ny vägsträcka, laga ett potthål, planera och asfaltera en gårdsplan utanför en industri eller att asfaltera en garageuppfart. Ja, vi utför alla typer av uppdrag med asfaltering. Vi har också kompetensen att göra förberedande markarbeten med utgrävningar och planering av den yta som ska asfalteras.

För att utläggningen ska gå snabbt, effektivt och ge en vägbana som motsvarar de kvalitetskrav som kunden har, ser vi till att jobba med modern teknik i såväl vårt asfaltsverk som i våra maskiner för utläggning.

Våra asfaltsmaskiner

Vår maskinpark består av en stor asfalteringsmaskin och två mindre. Det är fem man som arbetar med den stora maskinen och den används främst till våra större projekt åt Trafikverket, för asfaltläggning av kommunala gator och för att anlägga större markområden åt industrier. Maskinen arbetar med en bredd från 2,5 till 5,5 meter.

Våra båda mindre maskiner bemannas av fyra man på varje och används främst till cykelvägar, mindre kommungator, industritomter, innergårdar i komplicerade miljöer, skolor med mera. De mindre maskinerna arbetar med bredd från 1,8 till 3,5 meter.

Där det är svåråtkomligt och inte lönsamt med asfaltmaskin använder vi spriderbilar. För riktigt små asfaltarbeten har vi ett arbetslag som arbetar med en asfalttermos och utläggning av asfalt för hand.

Flera lager asfalt

Vid asfalteringar med varm asfaltsmassa är det viktigt att alla delar i utläggningen görs omsorgsfullt och professionellt. En asfalterad väg läggs i flera lager som vart och ett bidrar till att göra vägytan funktionell och hållbar över tid. Beroende på vilken slags trafik och hur mycket fordon som ska köra på vägbanan, använder vi olika sammansättningar på asfaltsmassan och ser till att de olika lagrens egenskaper motsvarar kraven.  

Slitlager, bindlager och bärlager

Först läggs ett Bärlager som har till uppgift att ta upp och fördela tyngden från trafiken till marken under. Bärlagrets stabilitet och beständighet är viktigt för att vägytan ovanför ska kunna få en lång livslängd.

Över bärlagret läggs ett Bindlager som ger asfalten den grund av stabilitet och styvhet man önskar. Ofta läggs bindlager på vägar med tung trafik för att fördela vikten från fordonen över en större yta. Genom att fördela trycket som uppstår från tung fordonstrafik förhindrar man spår- och sprickbildning.

Det översta lagret, Slitlagret, är det som utsätts för trafik och väder. Det är i detta lager vi blandar enligt olika recept och med olika tillsatser för att få fram de egenskaper som just den här vägytan ska ha.

Högtrafikerade vägar kan dessutom ha förstärkningslager och flera bärlager.