Om asfalt

Asfaltgrus (AG): Är en asfaltsblandning med mycket sten och lite bindemedel som ofta utgör bärlagret.

Asfaltbundet bindlager (ABB): Används oftast som mellanliggande lager mellan AG och slitlager.

Tät asfaltbetong (ABT): Används till allt från garageuppfarter till vägar och gator.

Stenrik asfaltbetong (ABS): Används som slitlager på högtrafikerade vägar.

Vår Asfaltstillverkning

I våra satsblandningsverk kan vi snabbt ändra produktionen från en typ av asfalt till en annan. 

Asfalt för svenska vägar

Det svenska klimatet med kalla vintrar och tjäle får marken att röra på sig mellan årstiderna. Det gör att andra typer av vägbeläggningar som t.ex. betong (som man kan se på många vägar nere på kontinenten) inte fungerar i Sverige. Här i norra Europa behöver vi ha asfalt på vägarna som är mer eller mindre elastisk och seg och inte spricker när marken rör sig.

Beroende på vilka krav som ställs på den utlagda asfalten, använder vi oss av bitumen med olika mjukpunkter och här har också geografin betydelse. Längre upp i landet kan man använda en lägre mjukpunkt, eftersom det är svalare klimat där, men i de områden vi är verksamma (Östergötland, Sörmland och Stockholm) är det vanligast med en mjukpunkt på mellan 40 och 50 grader.

Asfalten måste också kunna vara tillräckligt flexibel så att det inte bildas sprickor när den utsätts för olika väder, temperaturer och tryck. Andra faktorer som t ex behov av bullerreducering och vattenavrinning påverkar vilken blandning man använder för olika lager av asfalt och om ytan ska slipas.

Rätt asfalt till rätt väg

Vilket av våra hundratals recept vi använder beror naturligtvis på var asfalten ska läggas och vilka kvalitetskrav som det ställer på hållbarhet, hårdhet, ljudnivå osv. Den vanligaste asfalten är ABT11. Det är den asfaltsmassa som läggs på de flesta standardvägar som villagator och cykelbanor där trafiken är måttlig och inte så tung.

Om asfalten däremot ska ligga på t.ex. en industriplan med tung trafik måste den klara tryck och vridningar utan att spricka. Det löser vi genom att tillsätta en polymer som gör asfaltsmassan just så extra seg och motståndskraftig som krävs i sådana sammanhang. För
högtrafikerade vägar med tung trafik använder vi extra hård sten och extra hållbart bitumen.

Kvalitet i varje steg

Våra båda asfaltverk är s.k. satsblandningsverk vilket innebär att vi snabbt kan ställa om från en typ av asfalt till en annan. Det gör att vi kan göra även små kvantiteter kostnadseffektivt i rätt kvalitet. Vi väger alla ingredienser noggrant för att få rätt proportioner mellan olika stenstorlekar, bitumen och tillsatser innan de blandas.

För att ytterligare säkerställa kvaliteten tar vi också regelbundet prover för att se att asfaltsmassan har rätt innehåll utifrån receptet. Vi gör även provtagningar på den utlagda asfalten. Proverna skickas till utomstående laboratorium för kvalitetsbedömning.

Mot en grönare asfalt

Forskningen med att ersätta oljeprodukten bitumen i asfaltsmassa går framåt men ännu är vi inte där. På Asfaltsgruppen följer vi utvecklingen och ser under tiden till att ta vårt ansvar för en så grön asfaltstillverkning som möjligt.

Därför återvinner vi gammal asfalt som vi fräser bort vid upprustning av gamla vägar. Den gamla asfalten krossas, kontrolleras och vägs med samma noggrannhet som övriga ingredienser, innan den blandas i ny asfaltsmassa. På så sätt håller vi nere behovet att tillföra ny bitumen eftersom den gamla asfalten fortfarande innehåller återvinningsbar bitumen.

I båda våra asfaltverk (Normlösa och Vagnhärad) är vår tillverkning fossilfri då vi enbart använder oss av bioolja för upphettning av asfaltsmassan. Dessutom kan vi använda tillsatser som gör att vi kan producera asfaltsmassa av lika hög kvalitet men på lägre temperaturer.

Har du frågor om asfalt?

VAD KOSTAR ASFALT?

Noggranna kalkyler ger korrekt pris på asfaltering

asfalt_kalkyl

När vi får in förfrågningar på asfalteringsjobb från kommuner, Trafikverket, vägföreningar och bostadsrättsföreningar, hamnar dessa på Johan Wetterlunds skrivbord. Där tar Johan fram kalkyler som underlag för våra offerter på dessa jobb. Efter elva år på Asfaltsgruppen, först som arbetsledare och sedan under många år med kalkyl, är Johan en fena på att hitta en bra balans mellan att skapa så stor beläggning som möjligt, med så bra priser som möjligt för kunden.

Kalkylering av asfalteringsjobb

Som underleverantör till entreprenadbolag får vi på Asfaltsgruppen många förfrågningar på asfalteringsarbeten som ingår i entreprenader.

När en förfrågan från en kund om att bygga om en väg eller göra underhåll kommer in, går Johan igenom ritningarna och AMA-koderna som ska prissättas. (AMA är vägverkets branschstandard för definition av olika asfalteringsjobb.) Det är många koder men efter otaliga beräkningar under åren på Asfaltsgruppen kan Johan de flesta koderna utantill.

– Det är sällan jag behöver kolla i pärmarna, om det inte är något väldigt speciellt, skrattar Johan och pekar på en rad med pärmar i bokhyllan bakom sig.

Konkurrenskraftiga priser

AMA beskriver hur jobbet ska göras, hur underarbete, bärlager och toppskikt ska utföras och vilket material och vilken asfaltsmassa som ska läggas. Johan går systematiskt till väga för att få fram ett så bra och konkurrenskraftigt pris som möjligt oavsett om det är för kommuner, Trafikverket eller samfälligheter.

– När jag får in en förfrågan sätter jag mig in i hur projektet ser ut, berättar Johan. Först kollar jag ritningarna och skapar mig en bild av hur man tänkt utföra arbetet. Utifrån det kan jag avgöra vad vi behöver ha för maskiner, vilken personal som är bäst för just det jobbet, vilka transporter vi behöver, vilken asfaltsmassa vi ska använda och så vidare. Allt det kokar ner till ett pris som vi sen kan offerera beställaren.

De kalkyler Johan gör stämmer väldigt väl överens med faktiska kostnader, och han lägger inte bara stor vikt vid att göra en så korrekt beräkning som möjligt, utan också på att se till att hela leveranskedjan fungerar. Asfaltsgruppen står för asfalten från sina asfaltverk liksom personal och maskiner för utläggning. Utöver det tar vi in underleverantörer på framför allt transporter och vi ser till att ha pålitliga underleverantörer så att vi kan göra klart jobbet på den tid vi avtalat med kunden.

Vi har dessutom automatiserat arbetet med efterkalkyler. Det bygger på olika parametrar som de olika produktionsenheterna lägger in i systemet och med det kan vi följa upp och jämföra samtliga anbud med det verkliga utfallet.

Priset på asfalt

Johan vet att det alltid är prislappen som avgör för kunden. Därför räknar han alltid så lågt han kan på alla förfrågningar och varje projekt har sin unika kalkyl.

– Många som vänder sig till oss från samfälligheter förväntar sig att få ett pris/kvm asfalt men det är inte så det fungerar, förklarar Johan. Vi kör aldrig med generella priser på asfaltering. Kunden får alltid ett pris som är anpassat för just deras projekt och de omständigheter som det har. Det handlar om att ta in allt i beräkningen såsom avstängningar, tomtgränser, brunnar, bredder, underlag, osv, och allt tillsammans påverkar slutpriset.

Priset på asfalt kan därför variera även om det är samma asfaltsmassa och samma tjocklek. De fasta kostnaderna är ganska lika, men om vi lägger asfalt för t.ex. Trafikverket kan vi köra ut runt 1000 ton om dagen, medan vi på ett jobb för en samfällighet kanske bara får ut 60 ton om dagen. Det har att göra med att en liten vägsträcka ofta är mycket trixigare att lägga än en raksträcka på en motorväg och därför kan det skilja väldigt mycket i priset per kvadratmeter.

Världsläget påverkar priset

När det gäller just priset på asfalt har de senaste årens förändrade världsläge förändrat Johans arbete mycket. Priset på asfalt var länge ganska konstant och följde den normala prisutvecklingen men de senaste åren har priset börjat svaja. Världsläget påverkar råvarupriserna både för bitumen och bränsle så därför är Johan numera noga med att indexreglera allt Asfaltgruppen gör så att det inte blir några obehagliga överraskningar för oss eller kunden.

– På större jobb kan det ju gå ganska lång tid mellan avtal och leverans och om kostnaden för asfalten då stiger, förvinner marginalerna snabbt, konstaterar Johan. När projekten löper över lång tid är det inte ovanligt att entreprenadbolagen går ut och frågar efter ett nytt pris när det är dags för asfaltering eftersom priset ofta har ändrats mycket sedan vi kom överens i början av projektet.

Johan berättar också att det alltid finns parametrar som påverkar kostnaden som inte går att beräkna såsom väder, trafiksituation och att maskiner går sönder.

– Men i kalkylen är det alltid solsken och aldrig några bilköer, avslutar Johan och skrattar.

Vi svarar på dina asfaltsfrågor

Dokumentation

– så styrs ett asfalteringsprojekt

dokumentation

Med varje större uppdrag vi gör för Trafikverket, kommuner eller någon annan större beställare följer krav på en stor mängd dokumentation. Dokumentationen ger ramarna för hur vi säkerställer att jobbet utförs på rätt sätt, både utifrån lagstiftning och utifrån beställarens speciella krav och önskemål.

KMA-dokumentation

Begreppet KMA-dokumentation används för att beskriva dokument avseende kvalitet, miljö och arbetsmiljö.

Kvalitet: Kvalitetskontrollen handlar om att vi under hela processen kontrollerar och dokumenterar kvaliteten på vårt jobb. Det börjar redan på asfaltverket där vi regelbundet tar egna kvalitetsprover på asfaltsmassan. Provtagningen sker regelbundet och används för att se till att vi håller en jämn kvalitet på asfalten vi producerar. Därutöver tar vi också bland annat borrprover på den utlagda asfalten. Proverna skickas till ett ackrediterat laboratorium för analys.

Miljö: Miljödokumentationen handlar mycket om att visa hur vi lever upp till de miljökrav som framförallt lagstiftningen ger ramarna för. Men det handlar också om de ytterligare krav som kunden ofta ställer. Det handlar om områden som utsläppskrav på fordon, drivmedel, kemiska produkter, miljökrav på underleverantörer osv.

Arbetsmiljö: Arbetsmiljöplan och en plan för riskhantering är viktiga dokument för oss i asfaltbranschen. Våra medarbetare befinner sig dagligen bland tunga maskiner, het asfalt och trafikerade vägar. Vi är därför noga med att denna dokumentation är på plats och att alla är införstådda med vad den säger.

Dokumenten styr arbetet

Men det är inte bara beställaren som har behov av rätt dokumentation, det är viktigt att vi får ut dokumentationen till alla i organisationen. För detta har vi på Asfaltsgruppen ett ledningssystem där vi samlar all dokumentation. Det är ett digert jobb att ha koll på alla intyg, egenkontroller, dagböcker, certifikat osv.

På Asfaltsgruppen heter vår man vid rodret Martin Larsson och har jobbat med KMA-frågor de senaste 16 åren.

– När det gäller större beställare som Trafikverket eller kommuner kan dokumentationskraven vara både omfattande och komplexa. Men jag har sett till att vi har bra mallar som lever upp till lagstiftningen som grund och sedan lägger vi på beställarens specifika önskemål och anpassar till respektive projekt. En del beställare har sina egna mallar, så där blir det lite mer handpåläggning, säger Martin.

Från pärmar till digitalt

En viktig del i arbetet är att få ut all dokumentation och information till yrkespersonalen. Fram till nu har detta skett analogt men från och med 2024 går Asfaltsgruppen över till digital dokumenthantering.

– Vi har tidigare haft pärmar för varje arbetslag där all dokumentation har samlats, men till säsongen 2024 blir vi digitala, fortsätter Martin. Alla i arbetslaget får nu tillgång till dokumentationen direkt i sin telefon via en QR-kod. Detta kommer att göra dokumenthanteringen mycket enklare och mer tillgänglig.

Hårdare miljökrav

Martin ser, med sin långa erfarenhet, en bransch som kommer att förändras framöver både inom miljö och arbetsmiljö. Trafikverket har varit drivande och sedan har kommuner och andra beställare hakat på med samma eller liknande krav.

– Inom miljöområdet har det hänt mycket på senare år. Vi går mot en verklighet där alla måste se över sitt bidrag till ett hållbart samhälle och kraven på exempelvis koldioxidutsläpp kommer att stramas åt. 

– När det gäller de större maskinerna har branschen en bit kvar i att ersätta dieselmotorer med alternativ men vi ser fler och fler beställare som ställer krav på nollutsläpp för de mindre fordon som vi använder. På Asfaltsgruppen har vi sett till att möta de hårdare miljökraven och vi har idag en mycket modern maskinpark som vi kontinuerligt uppgraderar, avslutar Martin.

Behöver du asfaltering?

asfalt_closeup

VAD ÄR ASFALT?

Asfalt består till huvudelen av krossad sten i olika storlek beroende på vad asfalten ska användas till och ett bindemedel, vanligtvis bitumen. Det är bitumen som ger asfalten dess svarta färg. Asfalt eller asfaltsbetong är det vanligaste materialet för vägbeläggningar i Europa.

Asfaltens egenskaper

Beroende på hur och var asfalten ska användas, blandas massan i olika proportioner med olika tillsatser och med olika storlek och kvalitet på den krossade stenen för att få fram önskade egenskaper. Om det är mycket trafik, och en stor mängd tunga fordon som ska köra på vägen, behöver massan vara slitstark och styv för att inte deformeras under fordonshjulens tryck.

Asfalten måste också kunna vara tillräckligt flexibel så att det inte bildas sprickor när den utsätts för olika väder, temperaturer och tryck. Andra faktorer som t ex behov av bullerreducering och vattenavrinning påverkar vilken blandning man använder för olika lager av asfalt och om ytan ska slipas.

Asfaltens historia

Asfaltsliknande vägbeläggningar kan spåras till flera hundra år före vår tideräkning, men det som vi skulle kalla asfaltsvägar började läggas i Europa först under andra hälften av 1800-talet när industrialiseringen ställde större krav på dugliga transportvägar. 

Här i Sverige fick vi vår första asfalterade väg i Stockholm 1873, men det skulle dröja ända till 1950-talet innan vi fick vi ett mer omfattande vägnät över hela landet som var asfalterat.  

Kallblandad asfalt

Kallblandad asfalt får man genom att lösa upp bitumen i vatten tillsammans med tvål. Därefter blandas lösningen med stenmaterial. Efter att den kallblandade asfaltsmassan lagts ut börjar vattnet att avdunsta och försvinner så småningom och lämnar kvar en asfaltsyta. Tekniken med kallblandad asfalt används mest till mindre lagningar och på vägar med låg trafik.

Asfalt innehåller inte tjära

Många förknippar asfalt med tjära, men tjära används inte längre i Sverige som bindemedel i asfalt. Sedan 1975 används istället bitumen vid asfaltstillverkning. Bitumen är en produkt som man får när man destillerar bergolja. Tjära däremot är en biprodukt från kolframställning och användes tidigare som bindemedel

Asfaltstillverkning

Produktionen av asfalt sker i våra egna moderna asfaltverk. Asfaltsgruppen har två fasta anläggningar men mobila verk finns också. När vi gör asfalt blandar vi stenkross med bindemedlet bitumen och hettar upp till någonstans mellan 150 och 180 ° C. 
Den färdiga asfaltsmassan består till ungefär 95% av krossad sten och 5% bitumen. Den färdiga asfaltsmassan fraktas sedan ut till anläggningsplatsen där den läggs ut och plattas till med vält.

Asfalt håller länge

Förutsatt att asfaltsmassan är rätt komponerad och utlagd med korrekt förarbete kan en asfaltsyta hålla länge. Den avgörande faktorn är givetvis hur mycket slitage ytan utsätts för i form av tung trafik. 
För tungt trafikerade vägbanor behövs en ett kontinuerligt underhållsarbete där man fräser bort ett par centimeter av toppskiktet och lägger på ett nytt lager asfalt efter 6-10 år. För ytor som inte trafikeras hårt som t ex cykelbanor garageuppfarter kan ytan hålla i gott och väl 20-25 år.

Vad kostar asfalt?

Priset för att lägga asfalt påverkas av flera faktorer. Förutom mängden asfaltsmassa och kvaliteten på den påverkas priset av hur långt den ska transporteras, hur mycket maskiner som måste användas för att lägga ut den och hur mycket förarbete som måste göras innan asfalten läggs ut. Läs mer om priset på asfalt här.

Asfalt och mijö

Asfalt är 100% återvinningsbar. Vid underhåll av vägar är det vanligt att man fräser bort det översta lagret av vägytan och att den sedan tas till asfaltsverket där den hettas upp och blir till ny asfalt. På det sättet går ingen gammal asfalt till spillo. Vid tillverkning av asfalt bildas rökgaser med stoft och kolväten, som vi naturligtvis inte vill släppa ut i luften. Därför är moderna asfaltsanläggningar försedda med effektiva filter för att minimera utsläpp.

SJU FÖRDELAR MED ASFALT

asfalt

Asfalt är det vanligaste materialet vid vägbyggnad idag. Asfaltens egenskaper när det gäller ekonomi, komfort, tålighet och livslängd gör den till det givna valet på de flesta vägsträckor i vårt land.

1. Asfalt är billigt

En asfalterad yta är avsevärt mycket billigare än att lägga sten på den samma. Om det handlar om en uppfart går det lätt att räkna ut en ungefärlig kostnad eftersom asfalteringskostnad anges per kvadratmeter.

För alla hemmafixare är det naturligtvis en nackdel att det är svårt att asfaltera sin garageuppfart själv men även om du tar hjälp av en asfalteringsfirma så blir kostnaden låg utifrån den förväntade livslängden på uppfarten.

Grus kan visserligen vara billigare på kort sikt men tänk på att det kräver underhåll i form av påfyllning, krattning och inte minst ogräsrensning. Problem med ogräs är också vanligt vid sten- och plattlagda ytor.

2. Asfalt håller ogräset borta

Problemet med ogräs är vanligt vid sten- och plattlagda ytor där ogräs som trängt upp mellan plattor kan vara svårt att få bort och kan få plattorna att flytta sig.

3. Asfalt behöver inget underhåll

Asfalt har också den stora fördelen att den saknar skarvar och fogar. Det gör att trycket från fordon fördelas jämnt över ytan på ett optimalt sätt vilket minskar risken för skador på vägytan. Väljer du asfalt får du ett motståndskraftigt material som inte behöver underhållas.

4. Asfalt är återvinningsbart

Den mesta av asfalten som läggs i dag består av till viss del av återvunnen asfalt. Vanligtvis består den av material från en gammal sliten vägbana där ett par centimeter av toppskiktet har frästs av. Den avhyvlade asfalten fraktas sedan till ett asfaltsverk där den hettas och blir till ny asfalt.

5. ASFALT ÄR HÅLLBART

Asfaltering ger en slät och jämn yta som inte kräver något underhåll och har en lång livslängd. Den jämna ytan är också lätt att ta sig fram på för t ex funktionshindrade som är beroende av släta fasta underlag. Asfalt är likadant i alla väder och står emot såväl höststormar som tjällossningar, (förutsatt att den är korrekt lagd), och är mycket slitstark under lång tid. Speciellt om ytan lutar är asfaltering att föredra framför grus och sand eftersom de senare gärna följer med nedåt vid t ex kraftiga regnväder.

6. Asfalt är enkelt att hålla rent

Alla fordon från barnens cyklar till familjens bil tar sig fram lika smidigt och lätt på en asfalterad yta. En asfalterad yta är dessutom enkel att hålla ren. Det går lätt att spola bort grus och lera med en vanlig vattenslang eller med högtryckstvätt.

Grus har en förmåga att följa med skorna in i huset eller ut på tomten. Grus som hamnar på gräsmattan kan vara ödesdigert för din gräsklippares känsliga blad. Även när du kör över gruset med bilen kan det sprätta iväg och i värsta fall skada din bil.

Grus kan också täppa till i brunnar och kräver dessutom underhåll i form av påfyllning, krattning och inte minst ogräsrensning.

7. Asfalt är snyggt

Meningarna går säkert isär om det estetiska i en asfaltsyta. Många skulle nog hävda att det inte är det snyggaste materialet medan andra skulle se en skönhet i den släta, svarta ytan.

I de flesta miljöer kommer dock en asfalterad yta att se högst neutral ut och inte sticka ut som något speciellt.

UTLÄGGNINGSMETODER

Underhållsarbete

Asfaltsläggning

Asfaltering av en ny vägsträcka, laga ett potthål, planera och asfaltera en gårdsplan utanför en industri eller att asfaltera en garageuppfart. Ja, vi utför alla typer av uppdrag med asfaltering. Vi har också kompetensen att göra förberedande markarbeten med utgrävningar och planering av den yta som ska asfalteras.

För att utläggningen ska gå snabbt, effektivt och ge en vägbana som motsvarar de kvalitetskrav som kunden har, ser vi till att jobba med modern teknik i såväl vårt asfaltsverk som i våra maskiner för utläggning.

Våra asfaltsmaskiner

Vår maskinpark består av yvå stora asfalteringsmaskiner och tre mindre. Det är fem man som arbetar med de stora maskinerna och de används främst till våra större projekt åt Trafikverket, för asfaltläggning av kommunala gator och för att anlägga större markområden åt industrier. Maskinen arbetar med en bredd från 2,5 till 5,5 meter.

Våra mindre maskiner bemannas av fyra man på varje och används främst till cykelvägar, mindre kommungator, industritomter, innergårdar i komplicerade miljöer, skolor med mera. De mindre maskinerna arbetar med bredd från 1,8 till 3,5 meter.

Där det är svåråtkomligt och inte lönsamt med asfaltmaskin använder vi spriderbilar. För riktigt små asfaltarbeten har vi ett arbetslag som arbetar med en asfalttermos och utläggning av asfalt för hand.

Flera lager asfalt

Vid asfalteringar med varm asfaltsmassa är det viktigt att alla delar i utläggningen görs omsorgsfullt och professionellt. En asfalterad väg läggs i flera lager som vart och ett bidrar till att göra vägytan funktionell och hållbar över tid. 

Beroende på vilken slags trafik och hur mycket fordon som ska köra på vägbanan, använder vi olika sammansättningar på asfaltsmassan och ser till att de olika lagrens egenskaper motsvarar kraven.  

Slitlager, bindlager och bärlager

Först läggs ett Bärlager som har till uppgift att ta upp och fördela tyngden från trafiken till marken under. Bärlagrets stabilitet och beständighet är viktigt för att vägytan ovanför ska kunna få en lång livslängd.

Över bärlagret läggs ett Bindlager som ger asfalten den grund av stabilitet och styvhet man önskar. Ofta läggs bindlager på vägar med tung trafik för att fördela vikten från fordonen över en större yta. Genom att fördela trycket som uppstår från tung fordonstrafik förhindrar man spår- och sprickbildning.

Det översta lagret, Slitlagret, är det som utsätts för trafik och väder. Det är i detta lager vi blandar enligt olika recept och med olika tillsatser för att få fram de egenskaper som just den här vägytan ska ha. Högtrafikerade vägar kan dessutom ha förstärkningslager och flera bärlager.

För att ytterligare säkerställa kvaliteten tar vi också regelbundet prover för att se att asfaltsmassan har rätt innehåll utifrån receptet. Vi gör även provtagningar på den utlagda asfalten. Proverna skickas till utomstående laboratorium för kvalitetsbedömning.